Efter deras konversation lämnade drottningen de två bröderna ensamma inne på rummet. De hade blivit beordrade att mötas senare, för att alla medverka då Stark-flickan fick äran att skriva brevet. Gick hennes mor med på kraven skulle hon släppas, om inte... Ja. Då skulle något helt annat ske. Men båda kungen och drottningen hoppades på att detta kunde undvikas. Något Tytos inte riktigt verkade göra. Han ville se flickans huvud på en påle, han ville inte se Arya Stark krypa undan med svansen mellan benen. Han ville se henne död. Men självklart, var det en del av Damian som ville detta med...

 

Efter någon timme möttes de alla. Kungen och drottningen, de tre prinsarna och de två prinsessorna. Även Jaime och Cersei skulle medverka, men de hade inte än anlänt. Upptagna med... Annat, var de?

Stark-fllickan fördes in, Jaime och Cersei kom kort där efter. Sedan informerade Kung Tommen om anledningen till att de alla var där, även om de alla redan visste. 

"Here you go." Drottningen förde fram ett papper över bordet, samt en fjäder och bläck. "Write your mother. Tell her to draw back her armies, for her own good."

"And tell her about the marrige."

Drottningen verkade inte lika glad över dessa ord. Hon sneglade bara aningen tjurigt på sin make, men log sedan mjukt mot flickan igen.

"No one needs to die, or get hurt. We've had enough of war. We just want it to end."

"No, I want the Starks dead. But it seems as if no one listens to me." Tytos lutade sig fram, sammanbitet, och såg mellan de andra runt bordet. 

 

"It's a good thing you'll never become king, and therefor never have the power to make that decision." Sade kungen allvarligt. Damian kunde inte låta bli att dra på smilbanden över sin fars ord. Han visste mycket väl hur mycket Tytos avskydde att han aldrig skulle bli kung. Om inte Damian dog barnlös, det vill säga. Men det var inget han planerade att göra. Dock var Tytos nu, den tredje i linje för tronen. Det var inte omöjligt att kronan en dag sattes på hans huvud.

"Tytos, that is enough." Sade Margaery hårt och såg upp på sin son. "I want to hear no more."

"Yeah shut up." Flinade Damian och sneglade ner på Tytos, som bara muttrade några låga ord som ingen mer än han själv verkade uppfatta. Sedan reste han sig upp, vände sig om och lämnade rummet.  Damian sneglade efter honom och himlade med sina ögon, medan drottningen drog en djup suck.