Vakten gav sig av med flickan. Då de var utom synhåll och de tre bröderna var ensamma i tältet, bubblade skratten fram. Det var Tytos som började skratta, tätt följd utav båda sina bröder. Snart stod de alla tre där, kunde knappt stå upp rakt på grund utav att de skrattade så att magen vek sig. 

"Did you see the anger in her eyes?" Frågade Tytos, då de alla tre hunnit lugna ner sig, åtminstone lite. Jo, nog hade Damian märkt ilskan. Hon hade inte sett glad ut över huvud taget, vilket bara roade honom. Starks var deras absoluta ärkefiener och att göra en förbannad - en som inte kunde göra något åt saken - var ju för bra för att vara sant! 

"Mother won't be happy though..." Sade Mycah plötsligt och Damians flin försvann långsamt. Det hade han inte ens tänkt på. Deras mor. Hon älskade Sansa Stark, de två var som systrar. Vad skulle hon säga då hennes egna söner kom hemsläpade med Sansas systerdotter i kedjor? Hon skulle inte bli lika lycklig som deras far i alla fall, men det var samtidigt positivt för Star-flickan. Hon skulle bli behandlad mer som än gäst än en fånge. Men, hon skulle ändå befinna sig under deras våld. Synd att de inte hade ytterligare en dvärg i familjen som de unde tvinga henne att gifta sig med. Det vore lite komiskt, ett slag under bältet för Sansa. 

"Mother is not the one that needs to be pleased. Mother is not the king." Konstaterade Tytos menande och Mycah nickade långsamt. De tre bröderna avgudade alla sin mor, men de var inte dumma. De visste att det i första hand var kung Tommen som behövde hållas nöjd. Om än deras mor hade en tendens att linda även honom runt sitt lillfinger, mycket till deras farmors missnöje. 

 

"Your highnesses." En ny vakt kom plötsligt in i tältet, med ett brev i handen. Damian höjde ett ögonbryn, innan han höjde sin hand och vinkade till sig vakten, som direkt kom fram och placerade brevet i prinsens öppna hand.

"Who is it from?" Frågade Mycah, medan Tytos nickade med tältets entré för att vakten skulle gå ut, vilket han också gjorde. 

"It's the Lannister sigil..." Svarade Damian långsamt. Det sade dem inte mycket. Det kunde vara vem som helst ifrån deras fars sida. Han slet snabbt upp brevet, kände med ens igen handstilen. "It's from father."

"What does it say?" Tytos slöt upp vid ena sidan om honom, Mycah vid den andra. Alla tre såg de på brevet, läste det om och om igen innan orden började sjunka in. 

"Raegha Targaryan?" Mycah såg förvirrat mellan de båda. "Isn't she..."

"Yes, yes she is." Nickade Damian och svalde, nästan nervöst. Efter Daenerys död hade hennes mor tagit över med sin far som hjälp. De befann sig på andra sidan havet, styrde i de riken där Daenerys tagit över. Det hade förhandlats en del och de hade lyckats ordna med så att Targaryan släktet gav upp sina idéer om att återvända till Westeros och ta över. Hade de nu ändrat sig? Det stod inget i brevet om att de var hotade, eller om hon skulle ha med sig en armé. Bara att hon skulle nå dem om ungefär sju dagar och att de tre bröderna var tvungna att komma hem så fort som möjligt.